När livet känns tufft och det enda man vill är att slänga täcket över huvudet och aldrig mer gå upp så finns det alltid en såkallad " ängel" vid ens sida, en person som räcker ut en hjälpande hand och puttsar av smutsen från dom vidöppna såren , en som rycker upp en mot ens vilja för att dom vet att man kommer må så mycket bättre.
Det absolut värsta jag någonsin har gått igen var när jag fick mitt hjärta krossat. Då hade jag mina hjälpande Vänner som jag vill kalla " änglar" de var dom som skrapa ihop min trasig själ och byggde ihop den bit efter bit som ett enda stort pussel. Självklart så måste man få sörja de man har förlorat, men man får inte låta sörjandet ta över ens liv!! Det är faktiskt sant så som dom säger : "Tiden läker alla sår", mer eller mindre.
Och ibland kan dom där såren rivas upp och det känns. Och när väl det händer så vet man att ens vänner ställer upp.
Tack mina underbara änglar att ni finns!
Peace ;)
